Dan före dan före dan, och kluriga klappar.

Julklappar är speciellt. Vad är en jul utan klappar under granen? Jag älskar klappar. Jag älskar att köpa eller göra julklappar, att tänka på vem personen är som ska få klappen. Vad han/hon tycker om, vilka intressen de har, vilken stil de har osv. Att hitta något i en butik och känna att det här, det här är helt rätt. Eller att komma på något jag kan göra själv och veta att det blir så rätt! Sen händer det att jag börjar på att göra något, t ex sticka en tröja, men så händer något och stickningen blir liggande. Jag har en stickning som har legat i två år nu. Förlåt C för det.

Det sägs att det är tanken som räknas och det tycker jag är viktigt att tänka på. Gå inte och köp något i en hast för att snabbt bli av med ”måstet”. Tänk efter lite först. Vem ska du handla till, vilken relation har du till den personen? Det känns om en julklapp är genomtänkt eller ett hastverk.

Jag hör ibland på radion nu i juletid att man ska köpa eller göra något som man själv tycker om för att mottagaren ska få något han/hon inte brukar få. Det kan väl vara roligt, om det är något mottagaren kommer att tycker om. Men den klassiska kristallskålen ska man nog vara försiktig med. Jag vill inte köpa något som kommer att stå undanstoppat längst in i källaren och bara tas fram när jag kommer på besök.

Men det är svårt ibland, väldigt svårt. Till slut kan det bli pengar i ett kuvert i alla fall. Fast jag verkligen inte tycker om att ge bort ett kuvert med pengar. Ibland har man tur, att pengar är det ända som mottagaren önskar sig. Då är det OK. Men ändå lite tråkigt. Man kan ju hitta på något roligt att lägga pengarna i kanske. T ex köttbullar. Jo men tänk att rulla in tior i hundra köttbullar och slå in i ett paket! Fast då kanske inte köttbullarna blir så goda. Eller rulla ihop sedlar och rulla in dem i godispapper! Eller rulla in sedlar i en toarulle! Det är bara fantasin som sätter gränser.

Imorgon är det dan före. Den bästa dagen tycker jag. Eller rättare sagt kvällen. Skinkan griljeras och provsmakas på en hård smörgås med senap på och kanske en öl till. Sen åker papper, snören, tejp och etiketter fram, då ska klapparna slås in. Julmusik på radion, ett glas vin, granen doftar och glittrar i hörnet i köket och det sprakar i vedspisen. Då har julen börjat.

Klapp på er alla och ha en riktigt GOD JUL!

Fru Sjödén

Jul, jul, strålande jul!

Skinka, pressylta, sill, potatis, nubbe, kalvsylta, rödbetssallad, rödkål, Karl-Bertil Jonsson, risgrynsgröt, julmust, julöl, glögg, russin, lussebullar, pepparkakor, senap, lax, lutfisk, brysselkål, sillsallad, ris á la malta, köttbullar, revbensspjäll, mandel, Pluto, vitsås, hovmästarsås, janssons frestelse, ägghalvor, kanelstänger, Teskedsgumman, pepparkakshus, knäck (trasiga tänder…), ischoklad, julknäcke, vörtbröd, julgardiner, julstjärnor, adventsljusstake, hyacinter, flugsvampar (vad har de med jul att göra egentligen!!!) , glitter, kottar, julgran, Musse o Långben, röda kulor, änglar, tomtar, julbock, apelsiner nålade med nejlikor, äpplen, julkorv, julfärger: rött, grönt, vitt, guld, silver, brunt,  julklappar, julklappspapper, julkort, dopp i grytan, tomtebloss, O Helga Natt, Kalle Anka, White Christmas, julpyssel, smällkarameller, Piff o Puff, Ho ho finns det några snälla barn här?, toapapper med tomtar på, uppesittarkväll (bäst med hela julen, familjen sover, julsånger på radion, slår in de sista julklapparna, smuttar på ett glas vin och bara njuter!), snö, ljuslyktor, Eva, Jesus, vättar, hustomtar, Aladdin, wienernougat (får jag alltid av pappa i julklapp), Rudolf med röda mulen, Tomteverkstan, Tomten är far till alla barnen (älskar hennes röda klänning, vill ha!), mossa, saffran, änglaspel, amaryllis, julstjärnor (som aldrig dör), stearinljus massor av stearinljus, ”Now! Dasher, now! Dancer, now! Prancer and Vixen, On! Comet, on! Cupid, on! Dunder and Blixen”, rim, dubbelnöt, Tre vise män, Det strålar en stjärna, julhanddukar i badrummet, julstädning, julbakning, julpyntning, jultvättning, Jul Jul Jul Jul Jul!!! Galet Juligt Ljuvligt! 

Och ute regnar det, gräset lyser grönt, det är plusgrader. Hey Gud! Do you know it’s Christmas time at all?

Stressa inte ihjäl er vänner, det är elva dagar kvar!

Lussekramar till er alla

För en vecka sedan...

Fru Sjödén

Rosa kalsonger och prickiga strumpor

Jag undrar vad Anders Borg tänker på när han står framför spegeln i badrummet, i randiga boxershorts och svarta strumpor, och borsta tänderna.

– Åh! Svart snodd i håret idag igen! Jag som vill ha röd. Det skulle vara så snyggt till skjortan jag tänker ha. Men jag ska ju träffa Calle idag, och pressen. Pressen! Tänk vilken historia de skulle göra av att jag hade röd snodd i håret! Nej, det får bli svart idag, igen. Tråkigt, tråkigt, tråkigt.

Eller Fredrik Reinfeldt. Han sitter på sängkanten och funderar på vilken slips han ska ha. Tänk, jag tror att statsministern har såna där hängslen på sina strumpor! Såna som sitter hårt strax under knät och som har två band som man hakar fast i strumporna så de inte ska åka ned. Där sitter han och ska välja slips.

– Idag skulle jag vilja ha den där slipsen med dollartecken på! Tänk när vi sitter i riksdagen idag och ska rösta fram nya budgeten så trycker jag på speldosan i smyg och den börjar spela ”Staten och Kapitalet”! Haha vad roligt! Men, nej, det går ju inte. Jag är ju STATSMINISTERN. Måste vara seriös. Men tänk bara… vad chockade alla skulle bli!

Carl Bildt: – Hmmmm, idag ska jag träffa Nya Zeelands ambassadör, förmodligen en färgstark kvinna, jag tar nog den skärrrrra skjorrrrtan.

E-type, Martin Eriksson, berättade i TV-programmet ”Så mycket bättre” sist att kungen jazzade järnet till hans låt ”Banca Banca” när kronprinsessan fyllde 25 år.

Jag tycker om att tänka på att officiella personer, som ofta ska framstå som SERIÖSA, faktiskt har ett privat liv och kanske till och med har humor. De är MÄNNISKOR helt enkelt. De skäller på barnen, sitter på toa och läser Dassboken, sitter på möten och är kissnödiga så det bubblar i öronen på dem. Superpiffiga kvinnor som Filippa Reinfeldt fiser i hissen, Beatrice Ask får hicka mitt under ett möte med polischefen. De är människor helt enkelt.

Det kommer sig nog från när min mamma skulle lugna mig och en klasskompis i nian, vi skulle ha något prov och var jättenervösa. Mamma sa till oss: ”När ni sätter er i klassrummet, blunda och tänk er läraren i rosa kalsonger med gröna elefanter på. Till det bär han en undertröja med en bild av Nalle Puh. Ingen människa med rosa kalsonger och gröna elefanter, och en undertröja med en bild av Nalle Puh kan vara vare sig elak eller farlig.”
Vi gjorde som kära mor sa och blev naturligtvis full i fnitter. Provet klarade vi galant men vi hade väl inte gjort det bästa intrycket på läraren, han var minst sagt irriterad på oss.

Genom åren har det följt mig. I anställningsintervjuer, i kontakt med myndigheter, ja överallt där jag ska träffa människor som på något sätt ska avgöra en del av mitt liv. När jag är lite nervös. Då tänker jag: Jo, den här människan har också torkat sig i häcken i morse och rapat äggmacka över matbordet, pussat dottern adjö utanför skolan och antagligen sjöng han/hon med E-type i Banca Banca på radion. Och då måste jag ju fråga mig: Är det nån att vara rädd för?

Må gott alla!

Det ÄR vinter, det ÄR vinter...

Fru Sjödén

Motsägelsefullt

Motsägelsefulla saker tycker jag är intressant. Som t ex att en läkare enligt lag måste träffa sin patient för att få sjukskriva henne/honom, men försäkringsläkaren behöver inte träffa patienten för att hävda att sjukskrivningen är fel. Jag undrar om det finns någon annan yrkesgrupp som får sin kompetens så underkänd så ofta och av sina egna kollegor.

En annan kul motsägning (undrar om det heter så, nej, motsägelse heter det nog) motsägelse, är när man kan läsa i tidningen eller höra någon säga att något bevisar en teori. En teori är en teori, om den blir bevisad är det ingen teori längre, då är det fakta. Det kan finnas något som stödjer en teori, men teorin blir inte bevisad av det, det blir inte fakta, det är fortfarande en teori. En teori är inte en sanning, bara en möjlig sanning. Men kan den vara en lögn? Nej, det kan den nog inte.

Lögnen, den är spännande. När ljuger man egentligen? Alla är nog överens om att om jag kommer sent till jobbet en morgon och säger att jag fick en vattenläcka och måste vänta på rörmokaren, när jag egentligen försov mig, så är det en lögn.
Men om jag skriver en berättelse om planeter i universum där det finns levande varelser som lever i ett samhälle som liknar vårt. Ljuger jag då?

För att en lögn ska bli en lögn måste det finnas en sanning. Lögnen är ju motsatsen till sanning, eller hur? Så länge jag inte hävdar att det är sant att det finns planeter med samhällen som vårat så kan ingen säga att jag ljuger. Däremot hittar jag på. Det är en annan sak, att hitta på något, att fantisera. Det här är tråkigt nog något som våra barn råkar ut för. Barn har ju en fantastisk fantasi, men när de berättar om en fantasi får de ofta höra att de ljuger. Det gör de ju oftast inte, de fantiserar och hittar på, på sitt eget sätt.

Att ljuga är något man för det mesta gör medvetet, ofta med ett tvivelaktigt syfte. Ibland har man inte heller riktigt klart för sig själv varför man ljugit. Nödlögner förekommer också då och då. En liten lögn, som att mamma frågar hur det är och jag svarar ”bra” fast jag håller på att explodera av ilska över något, eller har fruktansvärt ont i magen. Då säger jag ”bra” för jag orkar inte berätta, eller jag vill inte att hon ska bli orolig, eller så vill jag inte ha alla snusförnuftiga recept på huskurer som finns mot magont, eller så vet jag att hon skulle ta parti för min man om det var honom jag var arg på...

Sen finns det ju de som har egna sanningar. De som talar om hur det egentligen är, som vet bättre än andra. De kan man oftast inte resonera med, de är helt enkelt inte intresserade av att lyssna på framlagda bevis eller nya rön. De vet ju bäst.

Det leder mig tillbaka till försäkringsläkarna. De läser journaler, ser på röntgenbilder och hävdar sedan att den läkare som träffat, känt och talat med patienten har helt fel, kanske till och med ljuger. Den här patienten har minsann ingen whiplash-skada, förslitningsskada eller fibromyalgi, det är artros, och det är absolut inte orsakat av någon bilolycka eller dålig arbetsmiljö, det beror på att man föll ned för en trapp trettiofem år tidigare, och den här patienten har inga utmattningssyndrom, det är inbillningssjuka och beror förmodligen på att patienten är arbetsskygg, att patienten har arbetat i genomsnitt 80 timmar i veckan i sju år har ingenting med saken att göra.

Tänk att i ditt yrke hela tiden få ditt omdöme, din kunskap och kompetens underkänd, förbisedd, nonchalerad av dina egna kollegor. Är det kanske det som gör en del till försäkringsläkare senare? Snacka om motsägelsefullt. Först lägger de 15 år på utbildning för att under några år hjälpa och bota människor, sen går de över till att ägna sig åt raka motsatsen.

Det är soligt. Bakom molnen.

Må gott alla, för er egen skull…

Fru Sjödén

Religi...ering...?

Religion är en märklig företeelse. Nästan alla har en, även ateister kan man säga, deras filosofi är ju att inte tro på något, eller kanske att tro på sig själv, det kan också vara en religion. Nästan alla religioner straffar människan på något sätt, i de flesta religioner genom att skicka förtappade själar till helvetet där straffen är väldigt konkreta, det pinas och plågas, både själsligt och kroppsligt. Konstnärer har frossat i att avbilda helvetet med glödande tänger som nyper och sliter i kroppar, galenskap men framförallt eld.

Det är lite intressant att människans största bedrift, att lära sig behärska elden, inom religioner används som dess värsta tortyrredskap. Se bara på inkvisitionen och dess häxprocesser, eld, och i viss mån vatten. Vatten användes i första hand för att avgöra om en misstänkt häxa var skyldig eller inte, flöt hon var hon skyldig, sjönk hon var hon oskyldig, förstås. Så bekvämt, inga efterverkningar där inte. Men elden förtärde, slukade och lämnade bara aska kvar, som kunde spridas för vinden så inga spår fanns kvar.

Till helvetet vill man ju inte komma. Men eftersom nästan alla religioner har någon form av helvete, och hyser den bestämda uppfattningen att alla som inte tror på den rätta religionen faktiskt kommer till helvetet, så måste helvetet vara välbefolkat. Faktiskt så välbefolkat att det inte kan finnas någon själ i himlen, eller vad nu motsatsen till helvetet är. Och finns det någon där så är den själen i allra högsta grad ensam. Fast det kanske är bra att vara ensam med Gud Fader och Jesus, om nu Jesus finns där, det vet man ju inte, det kan säkert finnas någon sekt eller liknande som anser att Jesus var en avfälling som hamnade i helvetet.

Men tänk bara, att ha Gud för sig själv, med alla dennes uppmärksamhet. Jag undrar vilka frågor man skulle ställa, om man fick förstås, Gud borde vara väldigt upptagen med allt stök i världen. Man kanske skulle få boka en tid. Undrar om Gud har en Filofax. Men det är klart, Sankte Per och de andra änglarna finns ju där. De kanske har Guds Filofax, eller de har nog Outlook, där finns ju kalender och då kan de ha koll på varandras kalendrar också. Ja, så det inte blir någon dubbelbokning alltså. Gud och änglarna har ju stora delar av världen att bevaka, det är nog dygnet runt-jobb med alla olika tidszoner. Undrar om änglarna får övertidsersättning. De har nog inte tid med själar där, det är nog praktiskt även för Gud att alla själar kommer till helvetet. Gud kan ju ha delegerat till Lucifer att ta hand om massorna, så Gud och hans änglar kan sköta det viktiga. I helvetet kan massorna hållas i schack och inte störa med krav på jobb, högre lön, fungerande infrastruktur, bostäder, dagis mm. Och då måste ju Gud och änglarna ha det bra också, för att orka med det viktiga. Mycket förmåner säkert, Rut-avdrag, fri internetuppkoppling, dubbla bostäder och fritt flyg, jo, fattas bara, de verkar ju över hela världen! säkert fri healing också, men vänta nu, det här påminner mig om något, vad kan det vara?

Må så gott!

Dimman glöder över Fryken

Fru Sjödén

Farthållaren

Det är jag som kör den där röda bilen och alltid håller hastighetsbegränsningarna, vardagar mellan 7.30 – 8.00 och 17.00 – 17.30. Jag skulle mycket väl kunna köra lika fort som alla andra, men jag gör inte det. Det är ett aktivt val jag har gjort.

Det är någon som sagt till mig att vägarna är doserade för 20km högre hastighet än fartskyltarna visar. Det kan jag inte kommentera för det vet jag inget om. Jag lägger mig inte i hur fort andra kör, om jag inte ser en uppenbar fartdåre, som kör utan tanke på vare sig andras eller sitt eget liv, då blir jag allt lite förbannad, men annars bryr jag mig inte så mycket. Nej faktiskt inte!

Nej, det är jag själv som valt att hålla hastighetsbegränsningen. Utefter vägen jag kör till och från jobbet så ligger det många gårdar, en del ligger helt nära vägen. Jag känner inte alla som bor där, men jag har sett barn där, hundar och katter. Det ligger hagar nära vägen där det går får, kor, eller hästar. I en av gårdarna, som ligger precis vid vägen, där har de varit lite finurliga. De har ställt ut en sittvagn med en docka i, precis vid vägkanten. De som inte kör där så ofta de saktar automatiskt farten när de ser vagnen, sen finns det de som åker där varje dag, de bryr sig nog inte så mycket längre, de blåser förbi i både 80 och 90 km/h. Fartbegränsningen där är 80km/h så det är lagligt att köra så fort där, men kanske inte så klokt. Jag vet att det bor barn där, de står nämligen vid vägen och väntar på skolbussen varje dag. Nej, just det, jag kör naturligtvis inte så fort där.

Jag tänker att, bodde jag så nära vägen som de gör, eller de andra gårdarna efter vägen, så skulle jag tycka det var obehagligt med så hög hastighet utanför dörren. Så, utav ren respekt för de som bor där så håller jag i alla fall hastighetsbegränsningen, och vid gården med vagnen, där släpper jag gasen och saktar ned när jag kör förbi. Man vet ju aldrig, något av barnen kan vara ute på gården och leka. Det vet man ju hur barn är när de leker, totalt blinda för allt runt omkring.

Det är klart att jag också har varit stressad någon gång och blåst på för fort, jag är inte perfekt. Men för det mesta kan jag ta det lugnt. Faktiskt, det är riktigt skönt att ligga och puttra i 70 eller 80km/h på morgonen, lyssna på radion, planera dagen, eller när jag åker hem på kvällen så kan jag koppla av från jobbet.

Så, alla ni som störs av den där kärringen som kör den lilla röda bilen, fall in i mitt tempo så ska ni se att dagen kommer att kännas mycket bättre! Man ska inte ha så bråttom, dagarna rinner iväg så fort ändå. Rusa inte fram i livet, du kanske missar att leva!

Var rädda om er!

En kall oktobermorgon stiger dimman över Fryken

Fru Sjödén

Kent och Yvonne i Höljes

Alla i Värmland vet att Kent och Yvonne bor i Höljes. På Radio P4 Värmland rapporteras varje morgon ute-temperaturen från ett antal platser i Värmland. Alla platser nämns bara vid sitt namn, Sunne, Arvika, Karlstad osv men inte Höljes i nordligaste Värmland. ”Klockan sex i morse var det 5 grader i Karlstad, i Sunne var det 6 grader, i Arvika var det 4 grader och hos Kent och Yvonne i Höljes var det 3 grader.” Om det inte är den där tråkiga tjejen som sitter i radiostudion, hon säger bara ”och i Höljes var det 3 grader varmt.”  Hon förstår inte grejen!

Kent och Yvonne bor alltså i Höljes och rapporterar in temperaturen varje morgon, TIDIGT!
Jag blir alltid lika glad när jag hör det. Det känns familjärt. -3 grader hos Kent och Yvonne i Höljes, då ligger det frost på träden, då har de det kallt där uppe. Undrar om de eldar i spisen, skrapar bilrutan innan de åker iväg till jobb. Om de inte jobbar på gården förstås. Eller de kanske har garage? Stuvar de in ungarna i bilen och kör de till dagis? Undrar om de har långt till skolan. Barnen kanske är vuxna och utflugna sedan länge.
Varje morgon sitter jag i bilen och funderar över vilka de är och hur de har det. De är säkert trevliga, Kent och Yvonne, Yvonne och Kent, låter trevligt.

Det är det här jag verkligen älskar med Värmland och värmlänningar. De är varma, direkta, glada och generösa. (Den där tråkiga tjejen är nog inte värmlänning.)

Jag läste någonstans att det gjorts en undersökning i hur lyckliga folk är. Jag blev inte förvånad när det visade sig att folk är lyckligast i Värmland.
Visst finns det folk här också som är motvalls och lite gnälliga, men jag tycker inte de märks så mycket. Det kan naturligtvis bero på var man befinner sig. I olika kommuner är ”andan” olika naturligtvis. I en brukskommun sägs det att de inte är så företagsamma själva, av tradition, de väntar på att bli tillsagda vad de ska göra, till skillnad från en entreprenörskommun, där folk skiter i om deras idéer är genomförbara eller ej, de genomför dem ändå. Jag vet inte. Jag har kontakt med olika människor i olika kommuner och det finns mycket företagsamhet, av olika slag, hos de jag mött oavsett i vilken kommun de bor. Kommunstyret skiljer sig naturligtvis, vad som prioriteras, och det färgar kanske av sig på en del innevånare. Inte så konstigt, det är ju innevånarna som väljer kommunstyret så det hänger väl ihop.

Må gott alla!

Fru Sjödén

Undringar och lite sopor.

Fortsätter på miljötemat. Man ska ju diska ur kartonger och burkar innan man sorterar dem i rätt tunna. Är det miljövänligt? Bara undrar.

Debatten om alternativ energi. Det finns människor som är motståndarna till kärnkraften på grund av dess miljöfarliga avfall. Det kan jag förstå. Det finns folk som är motståndare till vattenkraften på grund av dess påverkan på omgivning. Det kan förstå. Jag kan också förstå att folk ifrågasätter solenergin på grund av dess paneler som så småningom ska skrotas. Men att folk är motståndare till vindkraft för att den är ful och låter!!! Om vi nu vill ha alternativ energi för att skona stackars moder jord så ska vi väl ändå föra ett vettigt resonemang! Bara undrar.

Apropå sopor, vad är det för skillnad på mig och Juholt? Om jag har dubbelt boende får jag glatt vänta till deklarationsdags och drar av för det då. Skulle jag söka bostadsbidrag så inkomst- och behovsprövas det. Bara undrar.

Apropå sopor 2. Vad är det för skillnad på mig och Eriksson? Sjutusen kronor plus eller minus på kontot, i flera månader? Men hallååååååå! Tror du någon går på den där snyfthistorien? Bara undrar.

Visste ni att en strömkabel kostar minst 80 kronor metern? Vår strömkabel in till huset har gått sönder. Tur att vi har goa vänner som alltid ställer upp. Nu är det ett kanaldike rakt genom gräsmattan där nya strömkabeln ligger. 50 meter strömkabel – 4000 kronor, jaja, det är bara att gilla läget.

Må gott!

Fru Sjödén

Morgonljus

Fundringar runt natur, bredband och sånt.

I bilen på vägen till och från jobbet tänker jag mycket bra saker. En del konstiga, andra tokiga och många kloka tankar, bra saker alltså. Tycker jag själv i alla fall.

Med en fantastisk natur längs vägen blir jag inspirerad på många sätt. Jag blir t ex på gott humör och är glad och fokuserad när jag kommer till jobbet, och när jag kommer hem, även om jag kan vara trött då.

Många gånger tänker jag att det är synd och skam att jag sitter och kör bil i denna makalösa natur. Det spelar ju ingen roll hur miljövänlig den är, den spyr ändå ut elände som påverkar naturen negativt. Tyvärr är det så att bor man på landet så finns ofta inga andra alternativ. Har man dessutom ett jobb som i mångt och mycket styrs av andras tider, ja då spelar det ingen roll att det finns tåg och buss om man måste vänta två timmar på att få komma med och sedan har tre och en halv kilometer hem från tåg- eller busstationen.
Jamen jobba hemma då! Tänker många. Jo, det skulle jag väldigt gärna vilja, faktiskt! Det är en dröm att kunna göra det. MEN. Då måste jag ha en stabil internet-uppkoppling och en stabil telefonmottagning. Kommunen jag bor i satsade stort på ADSL-utbyggnad för ett antal år sedan. ADSL förutsätter en fast telefonlina. När vi köpte vårt torp så var vi här på helger och några sommarveckor. Vi hade båda mobiltelefoner och ett mobilt bredband. Det kändes inte motiverat att teckna ett fast telefonabonnemang, som vi inte skulle använda, för att kunna teckna ett bredbandsabonnemang när vi hade mobilt bredband som fungerade hyfsat. Det var då det.

När vi flyttade hit permanent så började jag fundera lite på det här. Vi behövde fortfarande ingen fast telefon, vi hade ju mobiler, det räcker. Ingen av oss är någon långpratare i telefon heller. Men bredbandet då? Var det tvunget att skaffa ett abonnemang för fast telefon bara för att få ett ADSL-abonnemang, ja då fick jag börja överväga det. Så jag ringer till Telia. Nej det gick inte, jag hade ingen telefonledning dragen fram till huset! Märkligt. Förre ägaren hade både fast telefon och ADSL. Sladdarna och telefonjacket sitter kvar i köket. Nej, det var urkopplat! Jaha, varför då då? Det visste de inte, jag fick ringa Scanova. Jag ringer Scanova, en mycket trevlig och tillmötesgående man. Jag kunde få lina framdragen men då skulle jag betala för grävning och installation, 40-50.000 kronor. Nej tack. Men varför är linan borta? Ingen kunde svara på det.
Jag tror att Telia har kopplat ur linan när det inte bodde någon här på några år, det har man ju hört att det har hänt på andra ställen. De vill väl stänga ned ytterligare en station.
Nåväl, jag har ju det mobila bredbandet. Nja, nu är det så att det har inte fungerat något vidare sista halvåret. Hur kommer det sig tro? Ja, jag har två master att rikta mot, men bägge är överbelastade, med mobila bredband, telefoner och framförallt smartphones som är uppkopplade mer eller mindre jämt. Telia bygger ut och förstärker master i storstäder och i turisttäta områden. Inte där jag bor. Jamen fiber då? Som jag sa så satsade kommunen på ADSL för några sedan, det är svårt att få dem att satsa på fiber nu, några år senare när dessutom kommunerna går på knäna ekonomisk och har en mörk period framför sig 2012 och 2013. Men jag ska försöka få dem att inse att fiber är framtiden om man ska få landsbygden att leva! Tro inte annat!

Visst är miljötänk gott men när förutsättningarna saknas, då är det inte lätt att vara miljösmart, men skam den som ger sig! Med fiberutbyggnad kan jag kanske hitta ett jobb som jag kan sköta hemifrån, då kan jag bli mer miljösmart!